skillnaden mellan att slå rätt slag och att spela med passion!

Jag är uppvuxen med progressiv musik. Inte PROG-PROG av typen Blå Tåget och Nationalorkestern, utan "RIKTIG" symfonisk prog. Vi pratar om (gamla) Genesis, Yes och King Crimson. Jag kan sakna dessa tongångar av mellotroner och lååååånga låtar, långt från radio-pop, menlösa melodier som ska passa i skvalradio utan aktiv lyssning, och auto-tuning :-(

Här pratar vi om "RIKTIG" musik. Svårspelat. För musiker. Man får jobba lite för att hänga med!

Så när genesis-coverband kommer till Göteborg, då är jag på!
Jag har varit på det italienska bandet "the Watch" ett flertal gånger. Riktigt bra! De spelar även egna låtar som är inspirerade av eran.
Ett annat band som är riktigt intressant är "the Musical Box" från fransktalande Canada. De har för avsikt att återskapa Genesis gamla shower in i minsta detalj, och har även fått en del av deras kostymer, ljusriggar och instrument.

Konserten med "The Musical Box" i Lisebergshallen i fredags (14 april) inleddes med en film som visade på hur deras forskningsarbete gått till. Jag har sett en hel 2 timmars dokumentär om detta, så jag var inte speciellt attraherad över upplägget.

Filmen hade även effekten (för mig) att jag ytterligare fokuserade på om deras "tolkning" var exakt eller om det kändes som om de "plagierade". Förra gången jag såg dem (2003?) så släcktes ljuset och jag bara kastades in i musiken. Det kändes som att filmen försatte mig i ett tillstånd av "jämförande" istället för "avnjutande". Vilket INTE ger samma konserteffekt!

Vi kan kanske lära oss av detta. Ibland kanske vi inte ska "förklara ihjäl" fenomen och analysmetoder, utan bara köra på och ge järnet.

Shut your mind up!...and enjoy the ride!

En ytterligare känsla var att rytmiskt så lät det ganska bra. Varje slag som trummisen slog var korrekt. Men det saknades passion. Faktum är att om man spelar i exakt rytm så svänger det inte!

Den förra trummisen (Martin Levac) som var med i bandet mellan 2002 till 2007 var gruppen klart bättre! Dessutom så spelade han med ett vänster-set, det vill säga med hi-haten till höger, precis som Phil Collins i orginal uppsättningen. Små detaljer, men viktiga.
Framförallt så minns jag att han inte bara spelade korrekt, han spelade även med PASSION!

Det gäller att spela med PASSION och ibland inte "helt korrekt". På samma sätt som ett KONTRAKT inte kan göra dig passionerad över en förändring, även om det är tillfullo uppfyllt. Om passionen saknas, så gillar jag inte förändringen. En kravingenjör skriver inte "ett kontrakt", vi ser till att upplevelsen för de som ska uppleva förändringen blir maximalt njutbar. Det handlar om att få det att svänga!

Gör inte bara jobbet, gör det med passion!